Alla snackar just nu om robotjournalistik. I en serie blogginlägg kommer vi att behandla ämnet. Är robotjournalistik ett hot eller en möjlighet? Och hur gör man? Men låt oss börja på från början: Vad är robotjournalistik?
Bergreppet robotjournalistik är kittlande, men också problematiskt. Det leder tankarna i futuristisk riktning inte sällan landar i en diskussion om journalistjobbens framtid.
Syftet med den här bloggserien är att avdramatisera begreppet och försöka resonera lite mer konstruktivt. När och hur kan vi ha nytta av nyhetsrobotar?
Automatisering är nyckelordet
Robotjournalistik handlar om automatisering av journalistiska processer eller – om man så vill – att dra nytta av programmering när man gör journalistik.
De exempel som oftast nämns, som sajten Robosport.se, bygger på automatisering av textskrivande, men robotjournalistik kan också handla om att automatisera andra delar av den journalistiska processen: nyhetsidentifiering, analys och publicering.
Ett rykande färskt exempel på det sistanämnda är Svenska Dagbladets nya sajt där en algoritm styr utformningen av förstasidan. Webbredaktörerna nyhetsvärderar texterna och ger dem en förväntad livslängd. Därefter pusslas artiklarna automatiskt ihop till ett flöde. Lite som på Facebook. Webbredaktörens tidigare arbetsuppgifter ersätts av en robotredaktör.
Nyhetsrobotar som redan finns
Vi har kartlagt exempel på robotjournalistik med fokus på Sverige och Norden, men också med några internationella case. Det här är vad vi hittat.
- Mittmedia: Har precis börjat laborera med autogenererade lokala väderleksrapporter och planerar automatiska nyhetsflashar baserat på vädervarningar från SMHI. Läs mer.
- Nyhetsbyrån Siren: Har tillsammans med Textual Relations utvecklat robot som scannar beslut från Allmänna reklamationsnämnden och skriver korta sammanfattningar. Beskrivet i bland annat Sveriges Radio.
- Ritzau Finans: Håller på att utveckla en robot som kan identifiera nyckeltal i företags årsrapporter och snabbt publicera nyhetsflashar. Läs mer.
- Robosport.se: Skriver automatiska matchreferat baserat på samtliga svenska fotbollsmatcher.
- Kauppalehti: Sammanfattar företags årsboksresultat med hjälp av en robot som utvecklats i över tio år av företaget Balance Consulting och bygger på omkring 5000 logiska regler. Läs mer.
- AX Semantics: Ett tyskt språkteknologiföretag med en avancerad motor för textgenerering, som bland annat skrivit produkttexter på e-handeln Zalando (inklusive de svenska). Bland mediekunderna återfinns bland andra nyhetsbyrån SID som man skriver införtexter och matchreferat för.
- Syllabs: Ett franskt språkteknologiföretag som bland annat hjälpt Le Monde skriva 34 000 texter om resultaten från de senaste franska lokalvalen.
- Associated Press: AP har tiofaldigat sin bokslutsrapportering med hjälp av en robot och breddar nu till sport.
- Los Angeles Times: Har fått mycket uppmärksamhet för sin jordbävningsrobot, men använder även algoritmer för att identifiera krimnyheter.
Tipsa gärna om du känner till fler exempel som borde listas här.
Inga AI-monster
I de flesta av de här fallen är robotjournalistiken inte journalistisk i bemärkelsen granskande eller undersökande. I praktiken handlar det om att skriva om siffror till löpande text.
Språkteknologiföretag som Narrative Science, AX Semantics och Automated Insights har byggt upp egna avancerade textgenereringsmotorer, men i övrigt är tekniken bakom robotarna förhållandevis enkel. Grundläggande programmeringskunskap räcker för att göra robotjournalistik på den här nivån.
Robin Govik från Mittmedia avslöjade under Sthlm Media Meetup att deras första väderrobot satts ihop med bara två veckors utvecklingstid. Roboten gör lite enkel databearbetning och skriver en text baserat på ett hårt mallat templat.
Dagens robotjournalister är med andra ord inga självlärande AI-monster. Däremot är de i högsta grad användbara. Hur, när och varför skriver vi mer om i nästa blogginlägg.
Korrigering: I den första versionen av den här texten stod det att SvD:s reportrar själva nyhetsvärderade sina texter.