Meny

Därför behöver vi fler robotjournalister

Snabbare, uthålligare och noggrannare. Möt din nya kollega robotjournalisten, som delvis – men bara delvis – kommer att ta ditt jobb.

Det här är den tredje texten i en serie bloggposter om robotjournalistik. Läs del ett här och del två här.

Jag inledde min journalistiska bana som sommarvikarie på lokaltidningen Nya Åland. Som lokaltidningsreporter är det inte alldeles ovanligt att man känner sig lite som en robot. Att skriva om polisfax till notiser om fortkörningar var inte speciellt intellektuellt stimulerande. Hade inte en nyhetsrobot kunnat göra det här jobbet?

Att utföra repetitiva arbetsuppgifter är en av robotjournalistens främsta styrkor. För roboten spelar det ingen roll om den får i uppgift att skriva en polisnotis eller tusen. Den är lika glad för det.

Mer personaliserat innehåll

Det är här frågan om journalistjobbens framtid brukar komma in. I den här bloggserien får den frågan lite utrymme. Vi tycker inte att den är speciellt intressant, utan ser snarare robotjournalistik som en möjlighet att ta fram nytt innehåll som inte varit resursmässigt möjligt tidigare. I USA har nyhetsrobotar gjort att medierna börjat skriva om fler idrottsgrenar och fler företag.

De här bulkproducerade texterna kommer var för sig inte vara några journalistiska mästerverk, men det betyder inte att de saknar värde.

Låt oss säga att en robot kan producera 4 000 fotbollsreferat per helg. Varje referat är intressant för 22 spelare och några familjemedlemmar. Med 40 direkt berörda personer per text, är vi uppe i totalt 160 000 potentiella läsare.

Med den här typen av stordrift kan nyhetsinnehåll paketeras mycket mer personligt med skräddarsydda flöden. En större del av innehållet kan också geografivinklas, vilket öppnar för en starkare lokal annonsaffär.

Hitta nyheter i stordata

Robotjournalistens uthållighet är också användbar i nyhetsarbetet. Nyhetsbyrån Siren har kanske kommit längst i Sverige i att automatisera arbetsflödet, delvis med hjälp av robotar. Sirens metod går ut på att samla in domar, beslut och andra myndighetshandlingar, identifiera nyhetsuppslag och leverera underlag till sina kunder, som framför allt består av lokaltidningar.

I ett inslag i Sveriges Radio berättar vd:n Matti Larsson om hur man med hjälp av en robot kan läsa beslut från Allmänna reklamationsnämnden och skriva korta sammanfattningar.

Här börjar vi närma oss verklig journalistik, även om nyhetssniffande algoritmer knappast kommer kunna göra journalistik från ax till limpa på egen hand. Här talar vi snarare om robotstödd journalistik.

Snabba robotar

Robotjournalistens styrka nummer två är snabbhet. Ritzau Finans håller på att utveckla en bokslutsrobot med just snabbhet som främsta konkurrensmedel. Den danska nyhetsbyrån har redan i dag välutvecklade rutiner för att snabbt kunna få ut en nyhet efter att ett företag publicerat sitt bokslut.

Men genom ett helautomatiserat arbetsflöde kan man publicera nyheten om ett företags bokslut i samma ögonblick som årsrapporten släpps, vilket är av stort värde för Ritzau Finans kunder i börsbranschen.

Olyckor, trafikstörningar och varningsmeddelanden är andra områden där snabba robotar skulle kunna förbättra dagens mediesajter.

Färre fel

En tredje, kanske något mindre uppmärksammad, styrka i robotjournalistiken är kvalitet. När Søren Funch från Ritzau Finans motiverar nyhetsbyråns satsningen på robotar beskriver han kvalitet som en lika viktig faktor som snabbhet. Robotjournalisten gör färre misstag än sina mänskliga kollegor.

Kvalitet behöver inte bara handla om att minska antalet slarvfel, utan också om att kunna ta större analytisk höjd. Journalisters (o)förmåga att tolka statistik är ökänd.

Ett konkret förslag

Låt mig avsluta med ett konkret exempel som visar på samtliga de styrkor vi diskuterat i inlägget. Varje månad kommer ny arbetslöshetsstatistik. Varje månad skriver TT någon form av nyhet om det här, vilket kan se ut ungefär så här:

Nästan robotskrivet

Det är inte mycket av det här som en robot inte hade klarat av att göra. Ponera att TT hade haft en liten statistikrobot på redaktionen. Roboten hade inte bara kallrefererat de stora siffrorna, utan också i ett svep kollat upp:

  • I vilka åldersgrupper ökar/minskar arbetslösheten mest?
  • Finns det skillnader mellan könen?
  • Finns det regionala skillnader?
  • Hur ser trenden ut?
Slutsatserna hade intressevärderats och skrivits ihop till inte bara en artikel, utan till 290 kommunvinklade texter. Hallandsposten skulle då kunna publicera en specialskriven text om arbetslöshetsutvecklingen i Halmstad, en om Laholm, en om Hylte och så vidare.

Därför behöver fler robotjournalister. Inte för att göra journalister arbetslösa, utan för att ta fram bättre innehåll.

Alla inlägg i bloggserien om robotjournalistik
  1. Nio exempel på robotjournalistik
  2. Så här kunde ett CMS för enkla robottexter se ut
  3. Därför behöver vi fler robotjournalister
  4. Den ritande roboten
  5. Så anställer ni er första robotjournalist

29 jun 2015

Jens Finnäs